Till er glädje (eller sorg) så lever jag faktiskt! Det är bara det att jag aldrig orkar skriva en rad eller två i min privata blogg.. Hur som helst så lever jag som sagt. Allt är toppen men just nu känner jag mig lite off. Känns som att jag vill dra mig undan och bo i ett eget litet skal. Men så ska det inte bli för jag kan ju inte isolera mig från folk.

Jag har insett att man inte alltid kan stå och må bra i samma ruta, man måste förflytta sig framåt bland rutorna och även stanna kvar i de mindre bra rutorna ibland för livet går faktiskt inte under bara för att man mår skit en dag och tror att hela världen kommer vara död imorgon. Eller hur?

Nästa vecka blir det nog dags för att färga håret igen. Även om alla säger att jag färgar hela tiden, så var det faktiskt nästan två månader sen sist. Och dessutom var det bara överhåret jag färgade då. Nu blir det mörkt igen. Wieee, tror jag..


Nu ska jag bränna ner bröllopsbilderna på CDskivor. Förhoppningsvis så lär du läsa några rader till från mig inom en lång framtid, right? ; ) Tjohejsansvejsan.