Jag och mamma har suttit i drygt 6 timmar idag och pratat om massor. Det "började i ett hörn och slutade i ett annat" ungefär. När vi satt där och pratade och kom in på att flytta hemifrån och sådär, så insåg jag att det finns verkligen inte mycket att sakna i Gällivare när man flyttar. Min familj och de som delar mitt intresse (min "andra familj") är nog bland de få.
Jag är bestämd, jag ska härifrån. Jag har ingen framtid här, inte just nu men kanske senare i livet. Kanske jag stannar här ett tag, det beror på vart jag står i livet då när jag har gått ut skolan. Men just nu känns det som att jag måste härifrån för att kunna bygga upp nånting av mitt liv. Sen har jag ju en del planer och förhoppningar som jag hoppas att det blir som, och som jag delade med mig av till mamma idag men som jag inte har någon större lust att skriva i bloggen. Och som den mor hon är så stöttar hon såklart mig i de jag vill och önskar och det vet jag att pappa också gör.

I alla fall, det var inte direkt något jag ville säga med det här inlägget, mest bara skriva av mig. Så det kanske inte är intressant och läsa ens, eftersom jag skrivit nå liknande förut men kände att jag behövde få ut tankarna nånstans igen helt enkelt :)

--
 
One down, one more to go (?)