Min första kärlek hette Johan och jag träffade honom år 2007. Visste vem han var sen nått år tidigare men vi kände inte varandra. Jag la typ till han på msn för att han hade gått samma allmänlydnadskurs som mig med sin hund eller nått sånt. Det här känns till att börja med väldigt konstigt och "fel" att skriva om eftersom det var länge sen och vi har båda andra förhållanden nu. Men jag håller mig till listan som tänkt och då lär jag skriva om han.

Vi var i alla fall båda 15 år och vi var tillsammans över sommaren bara. Innan jag träffade Johan var jag ganska fördomsfull och han fick mig att ändra på det sättet som jag var, vilket jag är väldigt tacksam över idag för det har jag burit med mig sen vi var tillsammans. Jag minns inte så mycket vad vi brukade göra, förutom att vi ofta var och badade med ett gäng folk i Sandviken när det var fint väder.

För att göra inlägget lite "roligare" letade jag fram nå gamla bilder på oss från min bilddagbok, har inte kvar några bilder över huvudtaget från när vi var tillsammans, vet inte vart dom bilderna har tagit vägen bland alla brända cd-skivor och sånt eftersom jag inte har nå bilder över huvudtaget från sommaren 2007.



Vad jag vet säkert nu såhär efteråt är att jag inte var kär i honom utan i kärleken. Jag kom över honom snabbt men jag saknade den där kärlekskänslan, och den var svårare att komma över. Men vi hade en kort och rätt rolig tid tillsammans och sånt ska man aldrig ångra, även om jag kanske låtsades att jag tyckte om honom mer än vad jag egentligen gjorde för att jag tyckte om känslan av att vara kär i kärleken.

Idag har vi ingen kontakt förutom att vi hälsar på varandra när vi träffas. Det gör mig ingenting för han var en fin människa under den perioden av mitt liv, men vi har ingenting gemensamt så det är inte så konstigt att vi inte höll kontakten.