Låt oss kalla det att vakna av sitt eget hjärta när det med envishet vill slå ur bröstet,
låt oss säga att såren läkte snett, tvärs igenom revbenen och ut

Något sliten idag kan man säga. Varit vaken sen efter typ åtta, känns som att jag varit i farten hela dagen idag. Men inte riktigt så. Ska upp tidigt imorrn också och iväg och agera fotograf, hoppas bara det är bra väder men det har dom iaf lovat. Hann iaf med att umgås med Michaela ett tag idag, även om det bara var som kortast. Men det är ett tag sen jag träffade henne!

Nå ikväll ska jag packa, eller iaf skriva ner vad som behövs med. Börjar redan blir nervös och få resfeber. Pappa säger att jag blir borta i 22 dagar, hur ska man kunna packa för så många dagar? Tur man kan tvätta i alla fall, har inte kläder så det räcker haha. Och som sagt inte plats för så mycket heller.

Ångest, ångest, ångest över att man inte börjat tidigare. Har iaf fortsatt städa lite idag och ehm ja, ska väl göra klart det också. Det var ju som det där med att dra ut allt.. Måste höra med mamma om fågeln kan vara här när jag är borta också, annars gråter han säkert ihjäl sig av ensamhet.