Ångest över första utkastet av engelska rapporten som ska vara inskickad i veckan. Vad ska man skriva om egentligen? Varför har jag inte kommit på det och börjat skriva tidigare? Ångest över filosofiprovet imorgon. Varför ska det vara redan imorgon? När ska jag hinna plugga? Ångest över att åka upp till bilskolan ikväll. Kommer nånting fastna i huvudet över huvudtaget? Kommer jag vara tvungen att sitta där hela halva kvällen och inte fatta nånting? Ångest över svenska nationella muntliga på måndag. Vad ska jag egentligen prata om? Och hur ska jag få till ett tal på fem minuter, när jag inte ens vet hur talet ska vara upplagt och vad det ska handla om? Ångest över engelska boken och bokrecensionen. När ska jag orka läsa klart den och börja skriva? Hur ska jag veta vad jag ska skriva om när det inte finns nånting att gå efter? Ångest över samhällsuppgiften. När ska jag ha ens tid att börja med den?

Får ont i magen av att bara ägna en tanke åt alla skolarbeten. Och det lär säkert komma fler. HUR SKA JAG HINNA? Kommer dräpa mig alltså. Nu ska jag sätta igång att göra nånting av det där, får väl försöka göra litegrann på nånting varje dag så kanske det ska gå. Idag räcker verkligen inte tiden till åt allt som jag måste göra.