Paddan var bara en padda, ingen prins

Idag träffade jag och hunden en PADDA på kvällspromenaden. Jag höll seriöst på att skita på mig, fyfan vad rädd jag blev! Lärade såklart fota den, men jag var så rädd för att den skulle hoppa iväg när jag var så nära den. Som en gång när Christoffer bodde hemma hos sin pappa, så skulle vi hämta upp Jesper i Råhällan och det var alltid sjukt mycket paddor ute på nätterna så vi körde över typ hundra stycken eller nått, så fick jag för mig att gå ut och kolla på en skitstor som satt vid vägkanten. Så jag gick ut och hann typ inte komma nära förrän den började hoppa och jag blev livrädd och skrek och när jag skulle springa tillbaka till bilen så kom det hur många paddor som helst som hoppade och jag skrek som en stucken gris. Dom hoppade antagligen runt eftersom jag skrämde dom, men jag blev minst lika skrämd själv haha!


Sååå äcklig..! De blöta fläckarna är efter min hunds nos, undra om hon får vårtor på näsan nu? ;) Med andra ord vad det här bara en padda, ingen prins. För han fick sin puss av hunden och var lika ful ändå!

Usch vad jag tycker vissa djur är äckliga alltså! Så konstiga och oberäkneliga. Det var inte bara jag som vart rädd, utan min hund också! Hon slängde sig på mig i ett bakåtskutt, vi trodde båda att paddan var död. Eller ja, hon visste nog antagligen inte att det var ett levande djur. Hon vägrade gå nära den sen nå mer.

Är förvånad över att jag orkat hålla mig vaken tills nu! Är lite piggare än tidigare, men snart är det läggdags för mig också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0