Både positivt och negativt.
 
If you are looking for disappointment you can find it around any corner, baby. Det är något jag har lärt mig. Ingen är värd att litas på till 100%. Just nu känns allt bara pest och pina. Jag vågar knappt lita på folk längre, alla förändras och till "de värre slaget". Ibland känns det bara som att man ska ge upp allt och hitta något nytt. Men jag är så förbannat feg, att jag inte vågar.
 
 
Did we grow apart or did we just not grow together?
Vi har nog inte vuxit tillsammans helt enkelt. Det senaste året känner jag att vi helt och hållet har tappat taget om varandra, jag har tappat dig i alla fall. Vi var som helan och halvan förr, vad är vi nu? Nästa år kommer vi att skiljas åt på riktigt, och faktiskt så känns det bra. Jag kommer kanske att ångra att jag skriver det, men innerst inne vet jag att det är det jag vill. Just nu i alla fall. För nu orkar jag inte.
 
 
 
Jag bloggar bara om deppiga saker hela tiden. Men allt känns bara tummen ner nu. Fyfan va jävla skönt med lov. För en gångs skull ska man få ha riktigt roligt. Jag längtar! Tjing ding dooo..