utan dina andetag

Igårkväll lyssnade jag på Utan dina andetag och tryckte på repeat så att den spelade upp låten fem gånger efter varandra. Till det somnade jag funderades och givetvis gråtandes.

Att säga hejdå är en del av distansförhållandet, det måste man komma ihåg och framförallt acceptera. Men ändå. Det gör fortfarande ont i hjärtat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0