samma fråga

Och jag ställer mig frågan varenda dag, om och om igen,


Hur i helvete ska jag orka?

För jag bryter ihop varje gång nu för tiden. Det är inte lika lätt som det var i början, det är bra jävla mycket svårare. Fortfarande så försöker jag koppla bort det, tänka att tiden faktiskt går undan när man har roligt. Men tankarna äter upp mig inifrån dag för dag. Jag blir bara mindre och mindre. ( Älskade du, kom hit nu. Jag vill inte sova en natt utan dig, inte en till )

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0