Borstar tänderna och kryper ner under täcket och försöker drömma mig bort lite. Jag förstår inte varför jag har så mycket ångest fast jullovet börjar nu? Har väl inte insett att jag kan ta det lugnt nu. Sen är det väl för att jag inte kunnat göra psykologiprovet och får göra det först efter jul fast alla andra redan gjort det, sen att jag inte kunde vara med på svenskan idag om den där boken. Fast kommer ju ett tillfälle till så antar att det inte spelar så stor roll. Har bara samhällsen att göra på lovet, den ligger jag jättemycket efter med så den måste jag verkligen göra. Annars har jag ju faktiskt ingenting att göra så jag förstår inte varifrån min ångest kommer, eller varför? Hoppas i alla fall att den försvinner för jag ska ta det lugnt och ha det bäst på jullovet och vila upp mig!

& jag har verkligen ingen aning om hur jag ska göra. Jag funderar alldeles för mycket och jag vet inte hur jag ska lösa saker och ting. På ett sätt gräver jag mig djupare om jag bara struntar i det, för jag vet hur svårt jag har haft att glömma det andra. På ett annat sätt så skulle jag nog inte orka om jag valde en annan väg, skulle inte klara det, det vet jag om. Skulle vilja prata om det, men får inte de svar som jag frågar efter. Allt skulle bli bra om det fick redas ut, det vet jag, men det går inte. Inte just nu.

EN DEL AV MIG VILL BORT, EN DEL AV MIG VILL VARA KVAR.