jag är ingen betongvägg

jag kan också bli sårad, ledsen. varje gång du ringer vill jag bara stänga öronen och inte höra ringsignalen, inte behöva svara. ändå gör jag det för att ständigt bli besviken av det du säger. vad vill du mig? jag tycker inte om dig mer för att du höjer dig själv genom att trycka ner mig? jag vet inte om du gör det omedvetet, men du vill då inte mitt bästa iaf. men du är avundsjuk, du är avundsjukan själv. det är din sjukdom och den är fan obotlig. du tror att du förstör något men faktum är att du gör det starkare än vad du någonsin trodde att det skulle bli. samtidigt som du sårar mig så stärker du det du vill ska brista.
vad hände med dig? du var en av mina bästa vänner, nu är du värd ungefär lika mycket som mina trasiga reebok-skor som jag fortfarande använder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0