Ständigt denna oro. Varför? Du säger att jag inte behöver oroa mig och jag vet att jag inte heller har någon anledning att göra det. Men ändå.. Jag antar att jag har svårt att glömma det jag aldrig har fått nå svar på, den frågan (som jag egentligen aldrig har ställt sådär rakt ut). Sanningen är nog den att jag är alldeles för rädd för svaret också.

Mår som ett jävla offer idag, har sovit från efter 14.00 och vaknade för dryga halvtimmen sen. Hungrig som ett djur men jag mår så illa att jag inte klarar av att äta. Vet inte varför jag mår såhär idag. Har varit ganska förbannad hela dagen.
Har matte nationella imorgon också. Och jag ska inte skriva det jag har tänkt skriva om det, för jag har nämligen fått prata med min mattelärare idag efter lektionen om min inställning osv. Jag vet att jag har ett jävla humör och temperament och mitt tålamod sjunker verkligen till botten från ett till hundra när jag inte kan. Kan jag inte så kan jag inte, då skiter jag i det. Min mattelärare sa att jag inte kan tänka så osvosv. Så nu ska jag sluta med det. Hur nu det ska gå, den som lever får se om jag klarar nationella imorgon. Matte har aldrig varit mitt ämne, jag är ganska trög faktiskt.

Måste bara slänga in den här bilden som jag hittade, tagen på Hedskolan för två och ett halvt år sen haha! Från vänstra hörnet och sen uppåt och runt och ja, ni fattar? I alla fall, Linnea, Hanna, Alexandra, Ronja, Linno, Isabell och jag. Jösses vad söta ;)