Slut som människa

Kom hem klockan fyra idag efter 17 timmar på resande fot. Skapligt slut kan jag tala om. Tre timmar försenade och de spenderades på buss från Boden. Inte ens en jävla macka kunde SJ bjuda på, grymt dålig stil. Höll på att dö när jag kom hem efter att inte ha ätit på 24 timmar. Bra att dom inte tar just mitt kort på tåget också. Nåja, nu är man hemma igen i alla fall och skönt är väl det.

Pratade med min fina nyss och jag har börjat inse att man får spendera de kommande veckorna i en alldeles för stor och kall säng helt ensam. Jag hatar första kvällen ensam i sängen, då känns allt så långt ifrån. Eller inte bara första kvällen, utan första kvällarna. Första veckan ungefär. Och vissa dagar efter det också. Nej usch, det känns tungt men det kommer nog att gå fort.



Nu ska jag krypa ner i sängen och försöka sova. Tror bara jag hinner lägga ner huvudet så sover jag, är så sliten och slut som människa. Ska bli nå galet skönt att sova! :) Synd som sagt bara att man får sova själv. Imorgon på morgonen ringer mitt hjärta och väcker mig, bästa busen. Godnatt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0